Att stanna upp

Att det ska behöva ta sådan tid innan jag tar tillfället i akt och stannar upp. Denna gången blev det en påtvingad men välkomnad vila, feber och förkylning. Att stanna upp, låta sinnet bli tyst och stilla belönar den kreativa sidan som drömmar, livsnjutning och kroppsvila.

I stillheten inser jag hur mycket jag längtar efter våren när allt spricker upp, värme och lätthet. Tänk att sitta ute långa sköna kvällar och bara ta in naturen runtomkring. Djurlivet i skymningen med en kopp kaffe som både smakar och doftar gott.

Lycka är att bara vara, jag har kämpat men nu ska jag njuta också. I år ska jag ta mig tid att vara i allt jag gör, ingen press, ingen stress, bara njuta av allt som är. Jag är perfekt som jag är, äntligen börjar självkänslan komma fram. Innan har jag fått anpassa mig för att duga och räcka till, men inget hade lett mig till en sådan acceptans. Därför fortsätter jag rensa i det som tar min kraft, jag fortsätter resan som leder mig till den jag är. Jag skattar mig lycklig som är fri, tack! Jag är fri nu.
Skicka en kommentar

Populära inlägg